Båda är föravtalsdokument som används för att dokumentera kommersiell samsyn innan ett bindande avtal undertecknas. Den här artikeln går igenom vad varje dokument innehåller, hur deras rättsliga status fungerar, när du ska använda det ena i stället för det andra och vad som händer efter att något av dem har undertecknats.

Vad är ett term sheet?

Ett term sheet är ett föravtalsdokument som dokumenterar de viktigaste kommersiella villkoren i en föreslagen transaktion. Det används främst i investeringsrundor, M&A-affärer och joint ventures för att få båda parter överens om kärnvillkoren innan ett slutligt avtal tas fram.

Ett term sheet omfattar värdering eller köpeskilling, affärsstruktur, ägarfördelning, styrningsrättigheter, villkor som måste uppfyllas innan transaktionen genomförs, transaktionens tidslinje samt bestämmelser om exklusivitet och konfidentialitet. I Storbritannien och Europa kallas samma dokument ofta heads of terms. Namnet varierar mellan jurisdiktioner, men funktionen är densamma.

Det främsta syftet med ett term sheet är att minska kostnaden för avtalsförhandling. När båda parter är överens om de kommersiella villkoren från början går det snabbare och smidigare att ta fram avtalsutkastet till det slutliga avtalet. Att underteckna ett term sheet är inte ett åtagande att genomföra transaktionen; det är ett åtagande att förhandla inom en överenskommen kommersiell ram.

Vad är en avsiktsförklaring?

En avsiktsförklaring är ett dokument som formellt uttrycker ena partens avsikt att gå vidare med en transaktion på de villkor som anges i dokumentet. Syftet är att signalera att avsikten är seriös och ge en strukturerad ram för förhandlingar utan den kommersiella detaljnivån i ett fullständigt term sheet.

Avsiktsförklaringar används vid företagsförvärv, kommersiella partnerskap, fastighetsaffärer och leverantörsavtal. I Storbritannien och Australien är motsvarande dokument heads of agreement, vilket i praktiken är en nästan synonym benämning med samma funktion. Avsiktsförklaringar används bredare än term sheets, som främst förekommer i investerings- och M&A-sammanhang.

[QtA: Vad är skillnaden mellan ett samförståndsavtal och en avsiktsförklaring?]
Ett samförståndsavtal är ett bredare dokument som dokumenterar områden där parterna är överens innan de formella kommersiella villkoren har fastställts. En LOI har mer transaktionsfokus i tonen och signalerar en position som ligger närmare slutligt beslut kring affärens viktigaste parametrar. I praktiken används båda begreppen ofta omväxlande, även om ett MOU vanligtvis är mindre kommersiellt specifikt.

Term sheet vs avsiktsförklaring: viktigaste skillnaderna

Båda dokumenten fyller samma övergripande funktion: att dokumentera kommersiell avsikt innan ett bindande avtal undertecknas. Skillnaden ligger i detaljnivån, i vilka branschsammanhang varje dokument är standard och i hur långt parterna har kommit i den kommersiella konkretiseringen innan undertecknande.

Det mest praktiska sättet att förstå skillnaderna är att utgå från affärens komplexitet. Ett term sheet passar transaktioner med många kommersiella variabler. En avsiktsförklaring passar när en övergripande avsikt räcker för att komma vidare. De typer av avtal som en transaktion i slutändan leder till avgör hur mycket föravtalsdetalj som behövs innan det formella arbetet med avtalsutkastet börjar.

Är term sheets och avsiktsförklaringar rättsligt bindande?

Ett term sheet är i de flesta fall inte rättsligt bindande. Dess funktion är att dokumentera kommersiell avsikt och få parterna överens om affärens villkor, inte att skapa verkställbara skyldigheter. Dokumentet innehåller vanligtvis en uttrycklig icke-bindande friskrivning för att bekräfta denna status före undertecknande.

En avsiktsförklaring är inte rättsligt bindande i sin helhet, men vissa bestämmelser i den kan vara verkställbara. Konfidentialitets- och exklusivitetsklausuler görs rutinmässigt bindande i ett annars icke-bindande dokument. En no-shop-klausul är en exklusivitetsbestämmelse som hindrar en part från att söka konkurrerande erbjudanden under den överenskomna förhandlingsperioden; sådana undantag förblir verkställbara även när dokumentet i övrigt inte är det.

Brisfälligt utformade term sheets och LOI:er kan innehålla formuleringar som av misstag blir bindande. Om ett dokument beskriver skyldigheter som “överenskomna” eller “slutliga” utan en icke-bindande friskrivning kan domstolar betrakta dessa villkor som verkställbara. Båda dokumenten bör innehålla en uttrycklig icke-bindande formulering och granskas juridiskt före undertecknande.

När ska du använda term sheet eller avsiktsförklaring?

Ett term sheet passar bäst för transaktioner med flera komplexa kommersiella variabler, där det minskar kostnaden för att förhandla det slutliga avtalet att enas om specifika villkor tidigt. Riskkapitalrundor, private equity-förvärv och joint ventures är sammanhang där den här nivån av föravtalsdetalj förväntas.

En avsiktsförklaring är ett bättre val för enklare transaktioner där det räcker att uttrycka avsikten för att komma vidare. Kommersiella partnerskap, leverantörsavtal och fastighetsaffärer är alla sammanhang där LOI:er är standard. För dessa transaktioner vore den strukturerade kommersiella detaljnivån i ett term sheet oproportionerlig.

Den avgörande faktorn är affärens komplexitet. När en transaktion omfattar styrningsrättigheter, drag-along-bestämmelser eller värderingsstrukturer som kräver en uttrycklig överenskommelse på föravtalsstadiet, är ett term sheet rätt val. När målet är att signalera avsikt och enas om breda ramar räcker en LOI. Juridisk granskning rekommenderas innan något av dokumenten undertecknas.

Vad händer efter ett term sheet eller en avsiktsförklaring?

Efter att ett term sheet eller en avsiktsförklaring har undertecknats går parterna vidare till due diligence. Köparen eller investeraren verifierar den andra partens finansiella ställning, rättsliga status och operativa påståenden. Det här steget omfattar avtalsgranskning av befintliga avtal, och LOI:n eller term sheetet definierar omfattningen och tidslinjen för denna granskningsperiod.

Om due diligence utfaller väl förhandlar parterna fram och undertecknar ett slutligt avtal. Detta bindande avtal reglerar transaktionen och ersätter både term sheetet och LOI:n i sin helhet. Att underteckna avtalet kräver att alla parter är överens om de slutliga villkoren, får eventuella nödvändiga interna godkännanden och undertecknar i den form som lagen kräver.

När det slutliga avtalet är undertecknat börjar fasen efter signering. Det är här avtalshantering blir relevant: uppföljning av åtaganden, bevakning av förnyelser och efterlevnad av de villkor som båda parter har åtagit sig. Miramis är en avtalshanteringsplattform som är byggd för att hantera den här fasen över hela avtalsportföljen.

Hantera tiden efter affären

När ett term sheet eller en avsiktsförklaring leder till ett undertecknat avtal behöver avtalet följas upp, hanteras och övervakas under hela sin livstid. Miramis ger juridik-, inköps- och ekonomiteam en gemensam plattform för att lagra avtal, följa upp åtaganden och förnyelser samt upprätthålla revisionsberedskap utan manuellt arbete. Se Miramis i praktiken.